Så kan vi möta och undervisa elever med svag teoretisk begåvning
Intervju med Jenny Vidarsson
– Vi måste våga prata om elever med svag teoretisk begåvning för att kunna ge dem den undervisning de har rätt till, säger Jenny Vidarsson, leg. psykolog och biträdande verksamhetschef inom elevhälsan.
Vi behöver möta de här eleverna utifrån deras förutsättningar så att de kan lyckas redan från början. Det bidrar till en god psykisk hälsa och skolnärvaro.
Elever med svag teoretisk begåvning får inte den undervisning de behöver. Det leder till överkrav, misslyckanden och psykisk ohälsa. Psykolog Jenny Vidarsson menar att första steget är att bryta tabut om svag teoretisk begåvning och har därför skrivit boken Svag teoretisk begåvning i skolan – att möta elever i undervisningen som ger kunskap och stöd till lärare.
– Vi behöver möta de här eleverna utifrån deras förutsättningar så att de kan lyckas redan från början. Det bidrar till en god psykisk hälsa och skolnärvaro, säger Jenny Vidarsson.
13–14% av befolkningen uppskattas vara svagt teoretiskt begåvade med ett IQ mellan 71–84. En svagt teoretiskt begåvad person har svårt med teoretiska och abstrakta begrepp och resonemang vilket gör det extra utmanande att nå målen i den nuvarande läroplanen som till stor del fokuserar på att analysera, resonera och dra slutsatser.
Risk för psykisk ohälsa
Eleverna riskerar att ständigt mötas av överkrav och misslyckanden i skolan och Jenny Vidarsson pekar på att barn och vuxna med svag teoretisk begåvning är överrepresenterade inom psykiatrin. Pojkar med svag teoretisk begåvning har sex gånger så stor risk att försöka, och lyckas, ta sitt liv än normalbegåvade enligt studien Låg intelligens kopplad till självmordsrisk senare i livet från Karolinska Institutet (Hansson Bittár N, Falkstedt D, Sörberg Wallin A 2019).
– Gemensamt för elever med svag teoretisk begåvning är att de ofta har svårt att följa den ordinarie undervisningen och har svårigheter att koncentrera sig.
Det kan lätt feltolkas som ADHD, vilket leder till att eleverna inte får rätt stöd, säger Jenny Vidarsson. Det är ett stort problem. Skolan måste därför bli bättre på att identifiera elever med svag teoretisk begåvning. Ett första steg är att bryta tabut kring begåvning och lärande.
Vi kan inte bortse från den här elevgruppen om skolan ska vara likvärdig.
– Om vi inte vågar prata om svag teoretisk begåvning bidrar vi till att behålla stigmat och eleverna får inte den hjälp de har rätt till. Vi kan inte bortse från den här elevgruppen om skolan ska vara likvärdig.
Skala ner och undervisa om det viktigaste
Elever med svag teoretisk begåvning har ofta ett mer konkret tänkande och behöver längre tid för att kunna koda och lagra information. Det kan vara svårt att förstå abstrakta resonemang och dra slutsatser. Att knyta an till tidigare kunskaper kan också vara utmanande vilket skapar problem och kunskapsglappet riskerar att bli större från årskurs till årskurs då eleven saknar grundläggande kunskaper. Jenny Vidarsson menar därför att utvecklingen behöver följas både på individ- och gruppnivå.
Strunta i betygskriterierna och fokusera i stället på vad eleven behöver lära sig för att bli en självständig individ.
Målet är att från start kunna utforma en lärmiljö som tar hänsyn till elevernas behov och ger dem en möjlighet att utvecklas. Ett råd till lärare för att kunna möta elever med svag teoretisk begåvning i undervisningen är att identifiera vad som är det absolut viktigaste i ämnet och utifrån det ta fram konkreta uppgifter och aktiviteter som är direkt kopplade till kärnsyftet.
– När vi har en elev som aldrig kommer kunna nå E måste vi tänka om. Strunta i betygskriterierna och fokusera i stället på vad eleven behöver lära sig för att bli en självständig individ och vilken livskunskap som är viktig att lära sig i det här ämnet, säger Jenny Vidarsson.
Boken Svag teoretisk begåvning i skolan visar hur svagt teoretiskt begåvade elever riskerar att bli kognitivt överbelastade och varför deras svårigheter ofta misstolkas som NPF, dyslexi eller språkstörning. Boken går igenom teoretisk begåvning och centrala kognitiva funktioner och hur dessa påverkar elevernas lärande. Konkreta exempel visar hur skolan kan stärka elevernas akademiska självförtroende och göra undervisningen begriplig, hanterbar och meningsfull.
Av Helén Kim Sörensdotter, Gothia Kompetens.
Foto av Anne Nyblaeus.
Mer om Jenny Vidarsson
Jenny Vidarsson är legitimerad psykolog med fördjupade kunskaper i pedagogisk psykologi, neuropsykiatri samt organisation och ledarskap. Utöver lång erfarenhet som skolpsykolog och ledande funktion inom elevhälsa har Jenny arbetat många år inom allmänpsykiatrin och beroendevård med fokus på utredning och diagnostisering.

Mer från Gothia Kompetens Skola finns på Facebook • Instagram • LinkedIn
Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.
relaterade artiklar
Varierad undervisning ger fler elever möjlighet att lära
– Vi behöver ge alla elever en chans till lärande. Att variera undervisningen är ett sätt att göra undervisningsinnehållet mer inkluderande för fler, säger Emma Leifler, lektor vid Göteborgs universitet som skrivit boken Ämnesspecifik specialdidaktik – varierad undervisning som främjar lärande.
Hur kan vi tillgodose alla elevers behov?
Anna Morell var tidigare biträdande rektor vid en anpassad skola i Västerås och har lång erfarenhet som specialpedagog. Här ger hon sin syn på hur rektor kan stötta arbetet med att tillgodose alla elevers behov.


