Lektionsdesign möjliggör kreativ utveckling av undervisning som stöttar och stimulerar

Jag tror att det kan väcka både nyfikenhet och hopp att se att det finns mycket man kan göra i klassrummet.

– I de här uppdaterade böckerna fortsätter jag att ge konkreta exempel på hur man kan göra i praktiken för att möta den spridning av elever som man har i klassrummet. Det är en utmaning för alla lärare att hitta sätt att få med och lyfta alla elever i klassrummet som har olika utgångspunkter. Jag tror att det kan väcka både nyfikenhet och hopp att se att det finns mycket man kan göra i klassrummet, i stället för att vända ut och in på sig för att hjälpa elever en i taget, säger Helena Wallberg.

Helena Wallberg menar att begreppet lektionsdesign sätter processen i centrum. Genom att utgå från elevernas lärbehov och designa proaktivt för dem på gruppnivå blir det lättare att möta olikheter. Differentierad undervisning är förhållningssättet bakom detta elevcentrerade arbetssätt. Med tydlighet, klara förväntningar och olika sätt att ta sig an uppgifter skapas förutsättningar för att alla elever ska kunna lära.

De nya böckerna Lektionsdesign F–6 och Lektionsdesign 7–Gy är omarbetade och utökade versioner av Lektionsdesign – en handbok (2019). Här berättar Helena Wallberg mer om lektionsdesign och om sina nya böcker.

Varför tror du att så många anammat lektionsdesign som arbetssätt?
– Det har länge varit ett stort fokus på vad man ska tänka på för olika elever med olika svårigheter, men lärarna har lämnats ensamma i hur de ska omsätta det i faktiska aktiviteter och i en lektion som ska fungera för hela gruppen.

Upplägget med lektionens faser gör det lättare att samtala kollegialt om lektioner.

– Jag tror därför att många ser att det hjälper att tänka kring lektionen som ett system och att man tänker tillsammans för att jobba mer proaktivt. Upplägget med lektionens faser gör det lättare att samtala kollegialt om lektioner. 

Varför ska jag som lärare använda mig av lektionsdesign?
– Läraryrket är kreativt och jag hoppas att lektionsdesign kan stärka de kreativa inslagen i arbetet med att utforma en undervisning som både stödjer och stimulerar.  Därför hoppas jag att böckerna används för att sätta i gång tankar om möjligheter. Även de skickligaste lärarna kan skruva på detaljer eller tänka mer proaktivt.   

Vad vill du specifikt lyfta med de nya böckerna?
– Jag förklarar ännu bättre vad differentierad undervisning är och jag kopplar på nyare forskning för att visa hur teori och praktik hör ihop. Dessutom har jag lagt till förslag på aktiviteter så att man kan få ännu mer inspiration till sin egen lektionsdesign – anpassat efter F–6 och 7–Gy.

– Jag lyfter även vikten av att se lektionsdesign som en helhet, inte som en samling aktiviteter för att krydda undervisningen. Det handlar om proaktiva och medvetna val i en lektion. 

Vad vill du ge för råd kring att arbeta med lektionsdesign?
 – Du kan arbeta med lektionsdesign utifrån mina böcker på olika nivåer. De kan användas som inspirationsböcker för att få idéer till den egna undervisningen. De kan även användas för att träna in en systematik i lektionerna där man fokuserar på vissa faser, till exempel hur man förklarar för eleverna vad de ska lära sig och kunna eller hur man organiserar övning för alla. 

– Du kan också träna på att designa helheten och få med allt vi vet är bra för elevernas lärande. Jag rekommenderar också att arbeta igenom boken kollegialt för att utmana varandra och pröva nya grepp som man utvärderar tillsammans. 

Det är alltid bra att diskutera det vi gör i skolan, det lär oss att se olika perspektiv och att synliggöra vad vi faktiskt menar.

De senaste åren har lektionsdesign och differentierad undervisning väckt debatt och diskussioner. Hur ser du på detta?
– Positivt! Det är alltid bra att diskutera det vi gör i skolan, det lär oss att se olika perspektiv och att synliggöra vad vi faktiskt menar. 

– För min del har det inneburit att ännu bättre formulera vad differentierad undervisning innebär eftersom debatten har visat kunskapsluckor och missuppfattningar, både vad gäller begrepp och förhållningssätt. 

– Jag tror att det är det bästa med sådana här debatter är att vi får syn på varandras perspektiv och förstår missuppfattningar och oro som vi kan ta till oss och ta på allvar. 

– Jag skulle önska fler reflektioner och samtal snarare än diskussion och argumentation, som ibland kan uppfattas anklagande gentemot lärarna som om de vore en homogen grupp som antingen gör rätt eller fel. Det finns alltid utrymme för utveckling och det hoppas jag att mina böcker kan bidra till!  

Text av Helén Kim Sörensdotter på Gothia Kompetens och Helena Wallberg
Foto: Marcus Gustafsson