För att lära barn att läsa är det många saker som behöver göras. Det är ett misstag att snöa in på en metod. Läsinlärning kräver struktur och systematik där alla delar i språket återkommer i undervisningen kontinuerligt, varje vecka, under hela läsåret.

Det säger Ann S. Pihlgren, fil.dr. och forskningsledare vid Ignite Research Institute, med lång erfarenhet som lärare och rektor. Nu har hon samlat sin kunskap och erfarenhet i boken Läslust och skrivkraft – litteracitet i praktiken där hon beskriver hur du kan arbeta under låg- och mellanstadiet för att lära eleverna att läsa och skriva och utveckla sin litteracitet.

– Forskning och beprövad erfarenhet visar vad som faktiskt fungerar. Vi vet att eleverna behöver lära sig bokstäverna och fonologin, vi vet att vi behöver färdighetsträna och vi känner också till vikten av att skapa engagemang och mening för att eleverna ska kunna utveckla förmågan att läsa och skriva för att förstå, kommunicera och orientera sig i världen, säger Ann S. Pihlgren.

Forskning och beprövad erfarenhet visar vad som faktiskt fungerar.

Väv av aktiviteter
Undervisningen bör byggas upp som en väv av olika och återkommande aktiviteter kring språket. Eleverna behöver lära sig det tekniska som bokstäverna och fonologin samtidigt som de får skriva, läsa och samtala om texter.

– De måste få läsa och skriva själva varje dag, oavsett ålder och årskurs. Parallellt behöver vi också jobba med läsupplevelsen där högläsning med gemensamma diskussioner är viktigt för att förstå texter, säger Ann S. Pihlgren.

Högläsning är även ett verktyg för att skapa motivation hos eleverna.

– Högläsning kan ge en stor läsupplevelse när eleverna får kliva in i en föreställningsvärld som hjälper dem att förstå något om livet. Då kommer också motivationen att vilja läsa och skriva själv, säger Ann S Pihlgren

Struktur
Struktur och kontinuitet är ord som återkommer när Ann S. Pihlgren beskriver en god läsundervisning. En tydlig struktur hjälper läraren att pricka in alla moment i undervisningen och kontinuerligt följa elevernas utveckling. Det krävs även struktur för elevens nästa steg i utvecklingen och för vad som ska göras för de elever som behöver mer eller andra åtgärder.

När du har den förståelsen och kunskapen om läsinlärning så kommer du inse att alla kan lära sig att läsa. 

Att löpande följa elevernas progression är nyckeln för att upptäcka svårigheter tidigt. Ann S. Pihlgren beskriver vad som kan vara svårt för vissa barn och vad du behöver göra för att de ska lära sig att läsa.

– När du har den förståelsen och kunskapen om läsinlärning så kommer du inse att alla kan lära sig att läsa. Du behöver bara göra på rätt sätt, säger Ann S. Pihlgren.

Läslust och skrivkraft är fylld med läsinlärningsmetoder och visar hur lärare kan planera, genomföra och följa upp undervisning för att alla elever ska lära sig att läsa och skriva och stärka elevers litteracitetsutveckling från de första skolåren till mellanstadiet.

– Jag hoppas att boken kan bidra till att så många barn som möjligt får lära sig att läsa och skriva så att de i slutet av mellanstadiet är goda läsare. Då har vi gett dem goda förutsättningar att klara sig bra i skolan och i livet, säger Ann S. Pihlgren.


Av Helén Kim Sörensdotter, Gothia Kompetens
Foto av Susan Bek

Om Ann S. Pihlgren

Ann S. Pihlgren - författare och föreläsare på Gothia Kompetens

Ann S. Pihlgren är fil.dr och forskningsledare vid Ignite Research Institute. Hon har tidigare arbetat som lärare, rektor, förvaltningschef, kvalitetsutvecklare, universitetslektor, skolpolitiker, studierektor och ansvarig för fritidslärarutbildningen vid Stockholms universitet. Barns tänkande, språk och samspel är hennes huvudsakliga forskningsintressen.


Loggor: Facebook, Instagram och LinkedIn | © Facebook, Instagram och LinkedIn
Mer från Gothia Kompetens Skola finns på Facebook • Instagram • LinkedIn


Kuvert - symbol för Gothia Kompetens nyhetsbrev | © Gothia KompetensPrenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.

Jenny Vidarsson - författare på Gothia Kompetens

Så kan vi möta och undervisa elever med svag teoretisk begåvning

Elever med svag teoretisk begåvning får inte den undervisning de behöver. Det leder till överkrav, misslyckanden och psykisk ohälsa. Psykolog Jenny Vidarsson menar att första steget är att bryta tabut om svag teoretisk begåvning och har därför skrivit boken Svag teoretisk begåvning i skolan – att möta elever i undervisningen som ger kunskap och stöd till lärare.

Läs intervjun med Jenny Vidarsson

Emma Leifler - författare och föreläsare på Gothia Kompetens

Varierad undervisning ger fler elever möjlighet att lära

– Vi behöver ge alla elever en chans till lärande. Att variera undervisningen är ett sätt att göra undervisningsinnehållet mer inkluderande för fler, säger Emma Leifler, lektor vid Göteborgs universitet som skrivit boken Ämnesspecifik specialdidaktik – varierad undervisning som främjar lärande.

Läs intervjun med Emma Leifler