Integrera elevhälsan på ett naturligt sätt i skolans arbete
Intervju med Anna Bengtsson, Ida Necovski och Maria Kempe Olsson
Alla skolor kan lyckas i förändringsarbetet.
Hur gör man för att skapa en organisation där elevhälsan är en naturlig och integrerad del i skolans arbete? Det vet Anna Bengtsson, Maria Kempe Olsson och Ida Necovski. För tio år sedan skapade de modellen EHM-elevhälsomötet – ett verktyg för att arbeta främjande, systematiskt och tvärprofessionellt med elevhälsoarbetet. Modellen har sedan dess använts i många skolor och visat sig vara framgångsrik.
Trots skilda förutsättningar är det fullt möjligt att arbeta både förebyggande och främjande med färre akututryckningar.
– Under de här tio åren har modellen EHM-elevhälsomöten beprövats och vi vet vilka effekter den ger. Trots skilda förutsättningar är det fullt möjligt att arbeta både förebyggande och främjande med färre akututryckningar, säger Anna Bengtsson, specialpedagog.
Ledarskapet är nyckeln
Elevhälsan ska enligt skollagen vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och ske på individ, grupp- och skolenhetsnivå. För att elevhälsoarbetet ska bli en naturlig och integrerad del i skolans kärnuppdrag är ett tydligt ledarskap en nyckel. Rektor behöver ta ansvar för förändringsarbetet genom att tydliggöra riktningen och ge förutsättningar för förändringsprocessen.
Det behövs ett systematiskt arbete för att åstadkomma en beteendeförändring.
– Det behövs ett systematiskt arbete för att åstadkomma en beteendeförändring, säger Maria Kempe Olsson, rektor. Organisationen behöver främja ett gemensamt lärande som sedan blir möjligt att omsätta i handlingar.
Deras nya bok Att leda och utveckla elevhälsa – med EHM som exempel guidar läsaren genom beprövade strategier, arbetssätt och konkreta exempel utifrån modellen EHM – elevhälsomötet.
Vi är övertygade om att alla skolor kan lyckas i förändringsarbetet.
– Vi är övertygade om att alla skolor kan lyckas i förändringsarbetet, säger Ida Necovski, specialpedagog, och menar att det kräver både ett nytt synsätt och ett förändrat agerande.
Boken skapar förståelse för uppdraget, hur det kan översättas i praktiken och vad som krävs för att driva på utvecklingen. Författarna vill ge mod att både tänka och göra nytt för att skapa en förändring:
– Vi hoppas att fler ska få uppleva att det blir bättre för eleverna när vi arbetar tillsammans, medvetet och proaktivt, med elevhälsoarbetet.
Av Helén Kim Sörensdotter, Gothia Kompetens
Foto: Erik Hellquist
Om författarna

Från vänster till höger:
Anna Bengtsson är leg. lärare, specialpedagog och diplomerad coach.
Ida Necovski är leg. lärare, specialpedagog och handledare.
Maria Kempe Olsson har arbetat sedan 2011 som rektor och är utöver det lärare och specialpedagog.
Tillsammans har de skrivit ett flertal böcker och är uppskattade föreläsare.

Mer från Gothia Kompetens Skola finns på:
Facebook • Instagram • LinkedIn
Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.
relaterade artiklar
Så kan skolkuratorer hitta sin roll och bidra till elevers mående och lärande
– Att aktivt nyttja skolkuratorns hela kompetens är en investering ur ett pedagogiskt, socialt och hälsoekonomiskt perspektiv. Jag vill synliggöra de möjligheter en skolkurator kan bidra med in i den pedagogiska verksamheten för att främja eleverna psykosocial hälsa och nå målen, säger Hilda Johnsson.
Förebyggande och hälsofrämjande elevhälsa
Den viktigaste uppgiften för elevhälsan är att främja elevers hälsa och inlärning. Men allt för ofta fastnar elevhälsan i akuta åtgärder istället för att arbeta preventivt. Matilda Gend, skolkurator, och Anette Odder, skolsköterska, har därför skrivit boken Elevhälsoarbete – konkreta metoder för gymnasiet där de visar hur ett främjande och förebyggande arbetssätt på gymnasiet går till.

