På vilka sätt bidrar lek till barns språkutveckling?

Att leka är nödvändigt för hjärnans tillväxt, strukturering och mognad och olika former av lek stimulerar olika delar av hjärnan. All lek är viktig för barn. I min bok Låt leken främja språket riktar jag mitt fokus mot den sociala låtsasleken – som jag kallar den komplexa leken – eftersom den förutsätter och stimulerar fantasi, föreställningsförmåga och symbolisering – vilket är nödvändigt för att utveckla språket.

I leken prövar och utforskar barn nya ord och begrepp i lugn och ro.

Leken är också den arena där barn iscensätter och använder förmågor som de ännu inte har, det Vygotskij kallar den möjliga utvecklingszonen. Vi kan säga att barn leker det innan de kan göra det på riktigt. I leken prövar och utforskar barn nya ord och begrepp i lugn och ro. De använder ett mer avancerat språk i leken än i andra sammanhang, särskilt om en vuxen är med i leken och inspirerar dem.

När en vuxen är med i leken kan hen bidra med att sätta ord till det barnen kroppsligt förmedlar.

Att leka är extremt kommunikativt och tillsammans med samtalet utgör leken de mest språkfrämjande situationerna i förskolan. ”Lekspråket” är både kroppsligt och verbalt. När en vuxen är med i leken kan hen bidra med att sätta ord till det barnen kroppsligt förmedlar.

Exempel på hur barn använder språket som redskap i leken
I låtsasleken pågår mycket inom barnet som är osynligt för andra. De inre bilder barnet gör behöver göras någorlunda gemensamma för kamraterna för att leken ska bli gemensam. Barnet behöver kunna formulera sina inre bilder, då kommer språket till användning – det här kunde vara vår bil… 

Andra aspekter av det gemensamma lekandets samspelsfärdigheter som gynnar språkutvecklingen och sker via språk är samarbete, kompromissande, turtagande, inspel och så vidare.

I leken använder barn språket för att:

  • komma överens om vad leken ska handla om – vi skulle åka på bilutflykt
  • komma överens om rollerna – jag kunde köra och du kunde hålla picknickkorgen
  • berätta hur en tolkar sin roll – jag var jättebra på att svänga
  • beskriva de transformationer som görs i leken – det här kunde vara vår bil
  • tydliggöra sina inre bilder för de andra – det skulle vara jättelång väg
  • förhandla – nu var det min tur att köra bilen, vänta lite jag stannar strax
  • föra leken vidare – nu kom vi till en rastplats
  • ge varandra regi – du skulle packa upp massor av tårta och saft ur korgen, då…
  • tydliggöra emotionella aspekter av leken – jag var jätteledsen när tårtan tog slut

Varför behöver förskolans pedagoger vara medvetna om lekens effekter på språket?
Lek utgör förskolans kärnverksamhet och språket är ett prioriterat utvecklingsområde. Därigenom är det smart att ta tillvara lekens språkutvecklande kraft. Dels handlar det om att främja de yngsta barnens symboliseringar i begynnande låssaslek eftersom denna lek innebär mer språkanvändning och leder vidare till mer komplex låtsaslek. Dels handlar det om att främja mer komplex lek hos de äldre förskolebarnen eftersom den typen av lek är mest språkutvecklande och även främjar mer analytiskt tänkande.

Lek utgör förskolans kärnverksamhet och språket är ett prioriterat utvecklingsområde. Därigenom är det smart att ta tillvara lekens språkutvecklande kraft.

Vilken är pedagogens viktigaste roll?
Att skapa lekmiljöer som inspirerar barnen till lek och dessa ska både ha hög igenkänningsfaktor (framförallt hos de yngre barnen) och innehålla nyheter och överraskningar. Förutom lekmiljöer kan pedagogen se till att det överallt i förskolan finns mötesplatser för lek, där två eller fler barn kan mötas i lekfullt utforskande, samspel och låtsaslek. Dessutom är pedagogen viktig som närvarotör och medlekare, det vill säga att vara nära barnens lek och närgranska lekens tema. Pedagogen behöver notera hur barnen använder språket och främja leken och delta i den och vid behov föra in fler föremål och mer språk samt fördjupa lekens tema.

Vi måste alltid genom samspel med barnen kartlägga deras lek- och språknivå så vi vet vad vi ska tillföra och främja.

Det kompensatoriska uppdraget
Det är lika viktigt oavsett var en jobbar att se till att barnen får möjlighet att utveckla sitt lekande och sina språk. Vi kan aldrig ta för givet att barn kan leka och att de har tillgång till språk. Vi måste alltid genom samspel med barnen kartlägga deras lek- och språknivå så vi vet vad vi ska tillföra och främja. Här kan det vara värt att veta att lekstyrka både handlar om samspelsfärdigheter och lekfärdigheter och ibland måste vi börja med att stärka barns samspelsfärdigheter – som samarbete, turtagande, och så vidare. Det är också viktigt att vi tänker på hur vi är språkliga förebilder för barnen – vilka ord använder vi, hur många synonymer kan vi växla mellan, hur gör vi miljöerna och mötena språkrika.

Kosmopolitisk kommunikation 
Kosmopolitisk kommunikation är en term jag lånat in från Pirjo Lahdenperä, 2003, som i sin tur lånat den från Pearce (1989). Vi tenderar att kommunicera monokulturellt, det vill säga utgå från att andra tänker och uppfattar saker på samma sätt som vi. Eller etnocentriskt när vi framhåller att vårt sätt att tänka är bättre än ”de andras”. När vi kommunicerar kosmopolitiskt ligger fokus snarare på att samordna och skapa förståelse för de olika bilder och uppfattningar vi har och undvika att försöka skapa samhörighet baserad på konformitet och konsensus.

Det är okej att vi är olika.

Det är okej att vi är olika. I ett leksammanhang tänker vi ofta att lek är universellt, men det betyder inte att barn leker likadant över hela jordklotet. Lek är också kulturellt situerad och vad och hur barn leker beror på hur den omgivande kulturen betraktar lek och vad som anses ”bra” att leka. I förskolan är det viktigt att bejaka alla former av lek som barnen tar initiativ till själva, och att stötta dem i att nyansera och fördjupa sitt lekande och se till att alla barn representeras i lekmaterial och lekmiljöer.

Omslaget
Omslaget på boken Låt leken främja språket är en bild som ett av mina barnbarn gjort. Hon har hört mig prata om att skriva bok och hon har sett mig med skrivbok och penna. Nu får jag hennes bild där hon både målat och skrivit sin tolkning av bokstäver och tecken. Den visar så fint hur förutsättningarna för ett barns litteracitet tar sin början i den miljö hen vistas i. Tack Elsie!


Text: Margareta Öhman
Bild: del av bokomslag målat av Elsie, 3 år

Skribent

Margareta Öhman - författare och föreläsare på Gothia Kompetens

Margareta Öhman är psykolog, författare och barnkulturvetare med mer än fyrtio års erfarenhet av att arbeta med barn och vuxna i förskolan.


Loggor: Facebook, Instagram och LinkedIn
Mer från Gothia Kompetens Förskola finns på:
Facebook • Instagram • LinkedIn


Kuvert - symbol för Gothia Kompetens nyhetsbrevPrenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.

Margareta Öhman - författare och föreläsare på Gothia Kompetens

"Jag vill ge alla barn lekandets gåva"

Förskolans läroplan, Lpfö 18, slår inte bara fast att lek ska ha en central plats i barns utbildning. Den lyfter också fram att leken har betydelse för barns hälsa och välbefinnande och att det är leken i sig som är viktig för barnen. 

"Lekande fungerar som en muskel. Genom att användas ökar den i styrka."
Läs intervjun med Margareta Öhman

Margareta Öhman - författare och föreläsare på Gothia Kompetens

Ge barnen livsluft

"Lekens centrala plats i förskolans utbildning gör den till ett självklart verktyg i undervisningen. Men leken har också ett egenvärde med olika kvaliteter. Den ger barn en känsla av glädje och genom leken kan de uppleva sig som kompetenta aktörer. Den är också en viloplats bortom krav och prestation."
Läs artikeln skriven av Margareta Öhman