Hur skulle du kort beskriva psykisk hälsa och välbefinnande?
– Psykisk hälsa handlar om att uppleva sig kunna hantera de utmaningar och påfrestningar livet bjuder en på utan att ta skada själv. Då har vi också större möjligheter att välja vad vi känner – i riktning mot positiva emotioner - och hur vi tänker om det vi känner. Det leder till ett ökat välbefinnande i betydelsen, ett slags lugn tillförsikt om att livet grejar sig. Hos barn ser vi lättast detta i deras lekande. Ett barn som i lek kan och får iscensätta och utforska vad det nu är hen vill uttrycka eller undersöka, och som i lekandet också utvecklar gemenskap med kamrater gestaltar sin psykiska hälsa och sitt välbefinnande genom sin lek. De kan iscensätta något som skänker dem glädje och tillfredsställer deras nyfikenhet, eller något problem eller en händelse som de vill bearbeta och processa föra att hantera och lägga bakom sig. På det här sättet skapar barn egna strategier att hantera svårigheter och utmaningar. Men det räcker inte alltid att få och kunna uttrycka sig i lek.

Varför tror du att barns psykiska ohälsa ökar?
– Frågan är om den verkligen gör det? Om så kan det bero på att fler barn idag inte får tillräckligt med goda samspelserfarenheter där de tillsammans med en vuxen trygghetsperson kan ta sig igenom och hantera svårigheter. Resilienta copingstrategier utvecklas tillsammans med en mer erfaren människa. Eller att barn idag får sina lekmöjligheter kraftigt beskurna eftersom många lärare inom förskola och skola premierar lärande och fackkunskaper mer än de litar på utvecklingskvaliteten i barns egeninitierade lekande – och på det sättet mister en av sina främsta salutogena arenor – lekandet.

– Eller så kan det vara så att vi har blivit mycket bättre på att se och fånga upp barn som riskerar att fara illa, och som reagerar på psykisk, social eller emotionell ohälsa i sin omgivning, och det är ju i så fall en bra sak. Samtidigt som vi behöver veta hur vi kan hantera detta utan att stigmatisera de redan utsatta barnen och skapa möjligheter för dem att bygga resilienta strategier tillsammans med pålitliga vuxna inom ramen för förskolans verksamhet.

Pedagogerna behöver lyfta fram sina känslomässiga kompetenser.

Ge exempel på vilka inre resurser pedagogerna själva behöver lyfta fram i samspelet med barnen för att främja deras positiva utveckling:
– Pedagogerna behöver lyfta fram sina känslomässiga kompetenser som exempelvis:

  • Lugna-ner-sig-förmåga. Att inte låta sig smittas av barnets negativa känslor som upprördhet eller ilska om det blir konflikter, utan hålla sig lugn och hjälpa barnet lugna ner sig. Sådan emotionell samreglering stöttar barns utveckling av egen lugna-ner-sig-förmåga.
  • Konflikthanterings- och förhandlingsförmåga. Att resonera, förhandla och kompromissa. När pedagogen ingriper i situationer mellan barn där detta krävs, är pedagogen en viktig rollmodell för barnen.
  • Hålla-leken-flytande-förmåga. Att kunna låta leken fortgå trots störningar eller hot om avbrott är en väsentlig aspekt av social hållbarhet som stöttar barns förmåga att koncentrera sig och gå fullt upp i sitt lekande.

Det här är inget psykologiskt mungo-jungo och flum, utan har tydlig förankring i den moderna hjärnforskningen.

Kan förskolan göra viktiga insatser för att värna om barns psykiska hälsa och välbefinnande?  
– Utifrån kunskap om hur barns socioemotionella utveckling sker och vilka grundläggande känslomässiga behov barn har för att må bra kan pedagogerna skapa introduktioner till förskolan anpassat efter varje barns unika anknytningsbehov. Istället för att utgå från modeller som till exempel den föräldraaktiva tredagarsmodellen. Genom att tänka utifrån Antnovskys Kasam-teori (känsla av sammanhang) kan pedagogerna skapa en verksamhet och ett sätt att möta barn som ger var och en av dem en upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Detta kan pedagogerna med fördel också använda som kunskapsbas när de planerar för varje barns rätt till egeninitierad och meningsfull lek ensam och tillsammans med andra. Genom att alltid se behovet bakom ett barns manifesta beteende kan pedagogerna utveckla ett förhållningssätt till utagerande barn som bygger på lugna-ner-sig-förmåga. 

– Det här är inget psykologiskt mungo-jungo och flum, utan har tydlig förankring i den moderna hjärnforskningen, särskilt i den interpersonella neurobiologin.

Margareta Öhman - författare och föreläsare på Gothia Kompetens

Margareta Öhman är leg. psykolog, familjeterapeut och författare. Via sitt konsultföretag erbjuder hon pedagogisk-psykologisk konsultation och handledning, föreläsningar och fortbildningsinsatser för både personal och föräldrar inom förskola och skola.


Facebooks logotypVarmt välkommen till vår FB-sida för dig i förskolan: artiklar, lästips och nya produkter.


TIPS! Prenumera på vårt nyhetsbrev inom förskola: lästips, nyheter och erbjudanden.

John Steinberg - föreläsare på Gothia Kompetens

Hur ett starkt arbetslag skapas

"Man vill framåt. Det finns stor respekt för varandra och man arbetar prestigelöst."

Läs John Steinbergs artikel här om hur ett starkt arbetslag skapas i förskolan.

Läs Hur ett starkt arbetslag skapas

Margareta Öhman - författare och föreläsare på Gothia Kompetens

Ge barnen livsluft

"Lekens centrala plats i förskolans utbildning gör den till ett självklart verktyg i undervisningen. Men leken har också ett egenvärde med olika kvaliteter. Den ger barn en känsla av glädje och genom leken kan de uppleva sig som kompetenta aktörer."

Läs artikeln skriven av Margareta Öhman