Särbegåvade barn i förskolan – kunskap och inspiration

Särskild begåvning väcker ofta känslor och ibland en viss skepsis. Därför är det viktigt att bidra med kunskap om en hittills bortglömd behovsgrupp – de särskilt begåvade barnen. De finns och kommer alltid att finnas. Frågan är hur vi ska se till deras behov i våra pedagogiska verksamheter.

Särskilt begåvade barn, eller särbegåvade barn, har en exceptionellt hög inlärningsförmåga och borde stormtrivas med undervisningen i förskolan. Men de särskilt begåvade barnen upplever sig ofta som annorlunda och förstår att de inte fungerar som de andra barnen. De blir lätt uttråkade och väljer ofta att vara för sig själva istället för att vara med jämnåriga kamrater som de inte förstår sig på. I praktiken blir många en utmaning för verksamheten, i synnerhet särskilt begåvade barn med diagnos. Andra väcker lätt frågetecken och kan missbedömas. Lösningen är kunskap.

Här har vi samlat material som kan bidra till nya tankar och idéer för hur du i din förskola ska kunna ge varje barn – även de med särskilda behov de bästa förutsättningarna – trivas och utvecklas som individer.

Lycka till!

Malin Ring
Affärsområdeschef Förskola, chefredaktör Förskoletidningen, Gothia Kompetens

Kontaktuppgifter

Malin Ring - Gothia Kompetens

Malin Ring
malin.ring@gothiakompetens.se
08-462 26 07


Loggor: Facebook, Instagram och LinkedIn
Mer från Gothia Kompetens Förskola finns på:
Facebook • Instagram • LinkedIn


Kuvert - symbol för Gothia Kompetens nyhetsbrevPrenumerera på vårt nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad.

Checklista – så känner du igen ett särbegåvat barn

  1. Bra på/intresserad av att resonera och reflektera, en god tänkare
  2. Lär sig snabbt och på egen hand
  3. Stort ordförråd, gillar nya ord och uttryck, roas av ordvitsar
  4. Bra på problemlösning, ser ovanliga lösningar på problem
  5. Utmärkt minne (för saker som intresserar och/eller väcker uppmärksamhet), kan ha fotografiskt minne
  6. Kan fokusera länge på uppgifter (när intresserad)
  7. Känslig och lättkränkt/lättsårad
  8. Uttrycker medkänsla för andra, förstår andras känslor, empatisk
  9. Perfektionistisk och självkritisk
  10. Intensiv i sin personlighet
  11. Hög moral, intresserad av/uppmärksam på rättvisa och jämlikhet
  12. Observant och nyfiken, ställer många frågor
  13. Föredrar äldre barn och/eller vuxna
  14. Har starka specialintressen, kan byta intressen ofta
  15. Utpräglad humor
  16. Läser tidigt eller tidigt intresserad av böcker
  17. Fantasirik och kreativ inom flera områden
  18. Ifrågasätter regler och auktoriteter
  19. Fallenhet för siffror och logiska mönster
  20. Bra på pussel, gåtor, klurigheter eller tankelekar

Här kan du ladda ner Mona Liljedahls presentation från föreläsningen (öppnas som pdf i nytt fönster): ladda ner dokumentationen.

För att titta i helskärmsläge, klicka på den lilla symbolen med de fyra pilarna i det nedre högra hörnet av filmspelaren. Om du har problem med uppspelningen nedan kan du istället se filmen på Vimeo.com.

Filmen är upphovsrättsskyddad och får inte spridas vidare.

Lanny – ett barn med spring i hjärnan
När Lanny Thåström började förskolan förstod omgivningen att hon var speciell. Men det var först senare som hon identifierades som särskilt begåvad. Det hade då gått så långt att Lanny gått in i en depression.
– Jag ville inte visa vad jag kunde av rädsla för att bli utstött.
Läs artikeln på förskoletidningen.se

Barns psykiska hälsa och välbefinnande
Intervju med Margareta Öhman om förskolans och pedagogernas roll i verksamheten:
– Pedagogerna behöver lyfta fram sina känslomässiga kompetenser.
Läs intervjun med Margareta Öhman

Barns rätt till psykisk hälsa
Konventionen om barnets rättigheter är nu lag i Sverige. I flera av paragraferna beskrivs barns rätt till beskydd, hälsa och välmående. Vi kan kalla dem barns rätt till psykisk hälsa. Dessa rättigheter är inte bara juridiskt bindande utan också pedagogiskt.
Läs artikeln av Margareta Öhman

Pedagogiskt ABC för särskilt begåvade elever
– Särskilt begåvade lär sig mycket mer abstrakt och komplext än andra. Det räcker inte att läraren ger dem lite svårare uppgifter. Om de inte får stimulans på rätt sätt är risken stor att de förlorar all motivation, säger Mona Liljedahl.
Läs intervjun med Mona Liljedahl

"Hjärnan är så oerhört spännande"
Under förskoletiden genomgår barn en mycket viktig utvecklingsfas, en period som inte enbart påverkar dem här och nu, den är betydelsefull för hela deras framtid. Och mycket hänger på hjärnans utveckling.
Läs intervjun med psykolog David Edfelt

Varför ska vi prata om särskilt begåvade barn i förskolan?
Förskolans insatser för särbegåvade barn är viktiga och yngre barns begåvning och förskolans arbete för dem behöver lyftas fram. Förskolebarn blir snabbt stora skolbarn som har med sig sin förskoletid i bagaget. Men merparten av särskilt begåvade barn blir tyvärr aldrig upptäckta och har inte heller någon som för deras talan.
Läs artikeln om särbegåvade barn i förskolan

Barnets rättigheter i en hållbar förskola
Efter 30 år av konventionstext har artiklarna 1–42 blivit lag i Sverige. Artiklarna i Barnkonventionen ska ses som en helhet, rättigheterna är universella och odelbara. De är alla lika viktiga och varje barn har rätt till alla rättigheterna.
Åsa Ekman har närmare 20 års erfarenhet av arbete med FN:s konvention om barnets rättigheter.
Läs artikeln av Åsa Ekman om barnets rättigheter

Normer och värden i förskolan
Utbildningen i förskolan ska ta hänsyn till enskilda barns olika förutsättningar och behov, samtidigt som den ska anpassas till alla barn. Därför behöver vi skapa en verksamhet med öppenhet och respekt för skillnader, där barn, pedagoger och föräldrar har förståelse för att en del behöver mer än andra och att allt inte alltid kan göras lika för att bli likvärdigt.
Läs artikeln av Mie Josefson

”Särbegåvade elever är vår framtid, men vi måste upptäcka dem först!”
– Nu är det dags för pedagogerna att kliva in på fältet och ge särbegåvade elever den undervisning de behöver! För att klara det behöver pedagogerna kunskap om särbegåvning ur ett praxisnära perspektiv.
Läs intervjun med Mona Liljedahl